Redan när jag gick och la mig på kvällen så var det ett fasligt liv på babianerna. Vid ett tillfälle dunsade det ner på mitt tälttak. Hoppsan, det måste ha varit en babian! Sedan framåt natten så hörde jag hur det var tunga djur som gick utanför, Hjälp, tänk om det var en buffel, och tänk om han går rakt in i tältet där jag låg? Hualigen! Det var faktiskt lite svårt att sova. Det var även andra djur som gick utanför. Undrar vad det var! Tänk om jag hade vågat öppnat och tittat ut… Men eftersom de sa att man inte fick öppna så gjorde jag ju naturligtvis inte det 😉

Fick höra av vakten att det hade varit både Hyena och bufflar i campen. Tur att jag inte tittade ut!!!

Efter frukosten bar det iväg ut på game igen. När vi gick till jeepen kom det några bufflar gående en bit ifrån – nära faktiskt – och Mille ville naturligtvis fota. Dom blängde på oss ilsket och såg verkligen inte snälla ut. När Mille tog ett steg fram mot buffeln så tog genast buffeln ett steg mot henne. Fredy berättade att bufflar var de djur man var mest rädda för här och de mest farliga djuren. Han berättade att bufflarna till naturen var aggressiva till skillnad mot exvis elefanten som kan gå till anfall om han blir hotad eller känner sig trängd eller så, medan buffeln kan anfalla utan anledning.

Tacka vet jag giraffer!Helt plötsligt dyker det upp ett gäng Svartryggade Shakaler. De kom gående mot jeepen och såg så nyfikna ut att Mille frågade om hon fick gå ut, och det fick hon! Hon satte sig på huk bredvid bilen och då kom de fram mot henne!

De betedde sig ungefär som nyfikna rävungar 😉
Överallt vi åkte var det vackert! Dessa underbara träd!
Vi åkte till ett stenparti där det brukade vara lejon och mycket riktigt, där låg det en lejonhona.

Efter en stund kom det en till.
Efter en stund så lämnade vi de två sömntutorna och åkte vidare.

Överallt träffade vi på djur. Helt fantastiskt!
Helt plötsligt fick vi se ett gäng jeepar och förstod då att det var antingen lejon, leopard eller cheeta och mycket riktigt, det var en lejonhanne som låg och åt på en zebra. En bit ifrån låg det några lejonhonor. Lejonhonorna är de som slår bytet och sedan är det lejonhannen som börjar äta först. Fredy berättade att anledningen till att hannen äter före honorna är att honorna behöver vila först innan de kan äta.

Nu var det dags att bege sig ner till Ngorongoro-kratern!
Fortsättning >>